LKAB som ny arbetsgivare

Bron över Luossajoki. I bakgrunden syns  det första bostadsområdet Rälstippen. Foto: Oscar Olsson. 1898. Bildägare: Nordiska museet. Bron över Luossajoki. I bakgrunden syns det första bostadsområdet Rälstippen. Foto: Oscar Olsson. 1898. Bildägare: Nordiska museet.
Lundbohm knöts indirekt till LKAB under sommaren 1898, då han fick två utredningsuppdrag av Civildepartementet. Det ena var att slutföra den påbörjade undersökningen av järnmalmens utbredning och volym i Kiruna- och Luossavaara inför det kommande riksdagsbeslutet om eventuellt järnvägsbygge för sträckan Malm­ber­get - Kiruna - Victoriahavn/Narvik. Det andra uppdraget var att utreda placeringen av det framtida gruvsamhället som skulle växa upp i takt med gruvverksamhetens utveckling.
 
Från den 1 juni 1898 beviljades Lundbohm tjänstledigt med ett år i taget i sammanlagt tre år från sin huvudarbetsgivare SGU, för att tillträda som platschef hos LKAB. Tjänstledig­heten beviljades årsvis efter ny ansökan från både Lundbohm själv och hans chef Otto Torell. Tjänsten Lundbohm rekryterades till, inne­bar främst att organisera det förberedande arbetet med gruvanläggningen och det stundande samhällsbygget.
 
Som en naturlig följd av dessa bägge uppdrag fick han strax efteråt ett erbjudande från AGM:s dotterbolag LKAB, att tillträda som platschef för gruvanläggningen i Luossajärvi. Anställningen var omstridd då Lundbohm ansågs sakna erfarenhet från gruvindu­strin, eller som dåvarande verkställande direktören för LKAB, Broms, uttryckte sa­ken:

     
Mannen var ju geolog och inte gruvsakskunnig samt saknade därtill                   
     studentexamen.

 
Lundbohms kompetens låg mer inom det sociala området med egenskaper som samarbets­förmåga, engagemang, självförtroende och en osviklig talang att skapa och behålla goda re­lationer inom och utanför organisationen. Till detta ska tillföras hans väl utbyggda nätverk. Samtidigt stod det klart för alla i styrelsen, att Lundbohms formella kompetens främst låg inom stenindustrin och användandet av natursten i byggnadsverk. Anledningen till att Lundbohm ändå fick tjänsten, var förmodligen hans fältvana och redan väl utbyggda nätverk.

 

Kommentera gärna: