Kiruna - ortsnamnet och den förstfödda

Familjen Ingeborg och Anders Söderberg, med samhällets förstfödda barn som fick namnet Kiruna. Foto: Borg Mesch. 1899. Kiruna bildsamling. Familjen Ingeborg och Anders Söderberg, med samhällets förstfödda barn som fick namnet Kiruna. Foto: Borg Mesch. 1899. Kiruna bildsamling.

Innan samhället fick sitt nuvarande namn Kiruna benämndes orten växelvis Luossajärvi, Lu­ossajaure, Luossavaara eller Luossavare. När stadsplanen var så långt framar­betad att endast formalia kvarstod till godkännande av Kungl. Maj:t, fanns redan ett namnför­slag på det planerade samhället. För­slaget var lagt av dåvarande styrelseordförande i LKAB, G. E. Broms, vilken ansåg att platsen borde ha ett kortare och mer orien­terande namn som kunde sammankopplas med själva verksamheten. Förslaget till namn på den nya orten blev Kiruna;  det stadfästes av Kungl. Maj:t den 27 april år 1900. Namnet härstammar från det nordsamiska giron och den tornedalsfinska nordliga varieteten, kieron, och betyder fjällripa.

Vid 1900-års folkräkning fanns 222 personer upptagna som skrivna på platsen men mång­falt fler fanns boende i det nya samhället, de flesta var dock skrivna i kyrkbyn Jukkasjärvi eller i Malmberget. Mot bakgrund av att järnvägsbygget, jordavrymningsar­betet och övrig byggverk­samhet som pågick, bör befolkningen på plats ha varit uppemot 1 500 personer. LKAB:s lönelistor visar att 200‒300 man var i arbete, samtidigt som järnvägsbygget sys­selsatte omkring 1 800 personer på sträckningen Malmberget‒Torneträsk. Exempel­vis  var den kände handlaren Karl Hannu med frun Alma och två han­delsbiträden boende på platsen, men till en början mantalsskrivna i kyrk­byn Jukkasjärvi.
 
Under sommaren 1899  anlände ett flertal familjer till nybyggarkolonin Luossajärvi. En av dessa nyanlända familjer var Söderbergs, Inge­borg Söderberg och hennes make Anders. Paret hade vid flytten från Malmberget till Luossajärvi med sig sina tre barn: Nestor, Klara och Paulus. Ingeborg var gravid och födde den 21 augusti det första barnet i det nya samhället.[1]

Maria Taaveniku berättade för Astrid Odstedt om denna händelse:
Fru Söderberg var den första kvinnan, som fick barn här. Disponenten ville att barnet skulle heta Kiruna. Alla stora herrar kom till hit då tippen kom till Kiruna och det blev kalas hos disponenten. Och då samlades pengar på en tallrik till barnet (Kiruna). Jag var där hos disponenten då och hjälpte till. Herrarna drack mycket, men disponenten har jag aldrig sett drucken.[2]
 
Barnet fick på förslag från Broms namnet Kiruna, och erhöll även en dopgåva från LKAB i form av en insatt livränta omfattande 100 kronor. I  2019-års penningvärde motsvarande ca 6 000 kronor. Tjugo år senare korresponderade Lundbohm med Kiruna Söderberg angående dessa medel och påtalade att de 100 kronorna nu vuxit till 243:45 kronor, motsvarande ca 5 300 kronor i  2019-års penning­värde, och var placerade i en fond hos Ränte- & Kapitalsförsäkrings-Anstalten.  Av korrespon­densen framgår att Kiruna Söderberg inte hade kvar den bankbok som höll dessa medel, var­för Lundbohm ordnade så att hon fick tillgång till en sådan. Enligt bestämmelserna skulle beloppet utfalla till Kiruna Söderberg när hon uppnådde myndighetsålder, som vid denna tid var 21 år.
 
Kiruna Söderberg gifte sig den 22 december 1922 med John Forsberg. Paret fick en dotter den 18 december 1923 som även hon fick namnet Kiruna. Namnet Kiruna har förts vidare till en sjätte generation, då en flicka föddes 2009 och döptes till Kiruna. Kiruna Söderberg avled bara en vecka efter Hjalmar Lundbohm, i april 1926. Hon fick en ståtlig begravning, eftersom man lämnat kvar blomsterprakten i Kiruna kyrka efter Lundbohms begravning några dagar innan, för att hedra Kiruna samhälles förstfödde innevånare.
 
Det är värt att notera att ytterligare ett barn föddes i det nya samhället senhösten 1899. Barnet var pojken Lud­vik Eugén Carlsson Fink, som föddes den 2 oktober 1899 och avled 1972. Föräldrar var Sara Carlsson Fink med maken Karl. Fa­miljen hade kommit till Malmberget i samband med järnvägsbygget och vidare upp till Lu­ossajärvi där Ludvik Eugén föddes. Eftersom familjen fortfarande var skriven i Malmberget så registrerades barnet i födelseboken för Gällivare församling. Ludvik avled 1972.

[1] Paret fick ytterligare två gemensamma barn, Attler Manfred (1902-1983) samt Ingvald Levi (1906-1934). Anders Söderberg utvandrar till Kanada 1907 och tar med sig barnen Klara Kjerstina samt Paulus Leander. Ingeborg föder ytterligare ett barn Frans Gunnar (1910-1990).
[2] Intervju 1941 av Astrid Odstedt, med Maria Johanna Taaveniku f Holsten (1856-).

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Per kroon » Teknikutveckling och energibehov:  ”Sådan duktig projektledare o framsynt Hjalmar var Så lättförstått du skrivit om ..”

  • Rolf Johansson » Samhällets placering:  ”Intressant med "modern" historia där det får att de facto går att se hur visione..”

  • Einar Knudsen » Den färdiga boken:  ”Paurankin Curt, Doktor Curt, Människa Curt, och kompisen Curt, och nu superförfa..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln