Provisorisk järnväg når fram

Järnvägen framme vid Luossajärvi, hösten 1899. Foto okänd. Nordiska museet. Obs, bilden färglagd i efterhand. Järnvägen framme vid Luossajärvi, hösten 1899. Foto okänd. Nordiska museet. Obs, bilden färglagd i efterhand.


När järnvägsbygget nådde fram till Luossajärvi den 14 oktober 1899 med den proviso­riska rälsen, ökade trycket på den bristfälliga infrastrukturen.[1]  Trångboddheten och bris­ten på färska livsmedel samt avsaknaden av vatten- och avloppssystem var ett genomgripande problem, då mängder av människor uppehöll sig på platsen.

Rallare, jordavrymningsarbetare, gruvarbetare i förberedelsearbete vid gruvanläggningen, privata entreprenörer i form av åkare, byggmästare med flera, gjorde att folkmängden uppskattades till över ett och ett halvt tusen personer vid 1899-års utgång. Folkbokföringen ger en felaktig bild av folkmängden för plat­sen vid denna tid eftersom majoriteten av de som uppehöll sig där var skrivna på andra orter, främst i Malmberget.

Järnvägens betydelse för området beskrevs av dåvarande kyrkoherden i Jukkasjärvi församling Frans Lidström, som i en kortare notis i sin årsrapport till stiftet skrev:

Ett märkes år är detta sista året af det svunna seklet i så fall. Att det första lokomotivet passerat sockengränsen mot Gällivare och nått fram till Luossavaare station den 15 oktober, hvilken dag sålunda är den dag, från hvilken denna bygd kan räkna sig stå i närmare förbindelse med de delar af landet, ser såväl det andliga som materiella lifvet pulserar med friskare drag än där uppe.[2]
 
I och med att den provisoriska järnvägen blev framdragen till Luossajärvi, kunde Lundbohm avsända den första lasten med järnmalm från gruvan i Kiirunavaara. Lasten var en mindre provsändning som skulle levereras till mottagare vid järnbruk i Tyskland. Torsdagen den 19 oktober 1899 skickade Lundbohm ett telegram till LKAB:s hamnkontor på Svartön, Luleå, som förkunnade att malmleveranserna nu var igång:

Luossavare

Aktiebolaget Gellivare Malmfält, Luleå.
I dag afsändes härifrån med tåg 5 af statens jernvägars I vagnar, lastade med omkring 40 ton malm tillsammans. Malmens kvalitet A, brytningsplats ”Vaktmästaren”. Vagnarnes märke, skrifvet med blå krita, L/K V. Jag blir förbunden om ett generalprof tages ur hvarje särskild vagn och analysresultatet sändes till mig fortast. Under den allra närmaste tiden följa omkring 150 à 200 ton A malm och derefter följa omkring 1000 ton D malm.
 
Högaktningsfullt
Hjalmar Lundbohm.[3]  

     
Under 1899 vistades Lundbohm långa perioder i Luossajärvi, där utvecklingen skred fram i hög hastighet. Ett antal handlare hade redan etablerat sig på platsen, vilket ogilla­des av jäg­mästare August Burman eftersom detta var olaglig bosättning på statens mark. Burman ansåg att ett mönster likt Malmberget höll på att upprepa sig, där vildvuxna kåksam­hällen bredde ut sig utan organisation. Men Lundbohm hade läget under kontroll och force­rade utsättningen av den nya regleringsplanen, samtidigt som LKAB slöt avtal med staten om de viktiga mark­frågorna för industrin och bostäderna.


[1] Brev från Hjalmar Lundbohm, Luossajärvi till modern Augusta. 1899-10-16. LKAB:s arkiv brevsamlingen. Datumet för när järnvägen nådde fram varierar i källorna. Se även Frank (1950), s. 49. Frank anger den 16 oktober, medan Lundbohm anger den 14 oktober. Theander (1993), s. 122, anger den 15 oktober.
[2] Årskrönika för Jukkasjärvi Församling 1899.
[3] Telegram avsänt från Luossavaara av Hjalmar Lundbohm till hamnen i Svartön Luleå. 1899-10-19. LKAB:s arkiv kopiebok Kiruna.
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Lars Hedström » Ledningsfrågan för LKAB:  ”Otroligt intressant! Det är som att förflyttas till livet i Kiruna vid förra sek..”

  • Per kroon » Teknikutveckling och energibehov:  ”Sådan duktig projektledare o framsynt Hjalmar var Så lättförstått du skrivit om ..”

  • Rolf Johansson » Samhällets placering:  ”Intressant med "modern" historia där det får att de facto går att se hur visione..”

  • Einar Knudsen » Den färdiga boken:  ”Paurankin Curt, Doktor Curt, Människa Curt, och kompisen Curt, och nu superförfa..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln